Портал славістики


[root][dicthub]

"Lexicon palaeoslovenico-graeco-latinum" by Franz Miklosich (LexiconPGL)

"Lexicon palaeoslovenico-graeco-latinum" by Franz Miklosich (printed in Vindobonae by Braumueller) 1862-1865 was transcribed (via multi-stage proofreading process) and converted into the database within the project MultiSlavDict.

?
511

баснотворити -рѭ -риши ‹vb.›

fingere -ри- мо чародѣꙗниѥ krmč.-mih. 390. [Cit]
512

баснотворьць ‹m.›

μυϑοποιός fabularum fictor men.-vuk. μάγος magus pyrg. [Cit]
513

баснотворѥниѥ ‹n.›

fictio моамедово -рениѥ krmč.-mih. [Cit]
514

баснооумꙑшлѥниѥ ‹n.›

μυϑοπλαστία fabulosum figmentum -шлен- op. 2. 2. 317. [Cit]
515

баснь ‹f.›

μῦϑος fabula greg.-naz. svjat. men.-vuk. op. 2. 2. 85. μαγεία incantatio dial.-šaf. отравы, чародѣꙗниꙗ и басни chrys.-lab. nsl. basen meg. basem lex. basna trub. bulg. basen; basnatarka maga pokl. l. 66. rum. баснъ. [Cit]
516

батогъ ‹m.›

ῥάβδος baculus chron. φραγέλλιον flagellum - отъ вьрвий ioann. 2. 15. -vost. ἱμάς lorum prol.-mart. 128. nota батокъ flagellum op. 2. 2. 239. lit. batogas flagellum rum батог gadus morhua. [Cit]
517

баштина ‹f.›

hereditas duš. bulg. baštinъ serb. baština solum natale, fundus, vinea mik. baštinik heres mik. alb. bastine cf. bulg. bašta pater magy bátya, batsi rum. бачю꙼ [Cit]
518

баштинъ ‹adj. poss.›

πατρός patris vost. - op. по съмръти -нѣ си bell.-troj. 2. -на землꙗ alex.-mih. 84. 126. [Cit]
519

баꙗльникъ ‹m.›

ἐπψδός incantator баал- georg.-vost. срѣдѣ небесе и землѧ сѫтъ доуси лѫкави, иже сѫтъ ꙗко ловци балници dioptr. [Cit]
520

баꙗльница ‹f.›

ἐκψδός incantatrix баальница georg. [Cit]
521

баꙗниѥ ‹n.›

ἐπψδή incantatio georg. μῦϑος fabula šiš. 171. [Cit]
522

баꙗнъ ‹m.›

ἐπψδός incantator влъхвомъ и -номъ pal. [Cit]
523

баꙗньникъ ‹m.›

ἐπψδός incantator баꙗникъ georg. [Cit]
524

баꙗти, баѭ, баѥши ‹vb.›

μυϑεύεσϑαι fabulari op. 2. 2. 86. еллини бають ev.-theoph. бающимъ въ гробѣ быти доуши vost. басни - tur. ἐπᾴδειν incantare не боуди баꙗ svjat.-op. 2. 2. 399. - надъ болꙗштими svjat. баꙗй part. ἐπαοιδός incantator svjat. mederi: sic fortasse op. 2. 2. 142. nsl. serb. bajati; bajati incantare bel. nsl. bajilo incantatio dain. bahoriti incantare cf. scr. bhâ, bhas splendere bhaš loqui gr. φη-μί lat. fari curt. 1. 407. [Cit]
525

бдоула ‹f.›

arbor quaedam и вьсади михаиль маслинѫ, а гавриль ꙗблькь (lege -кѫ), а рафаиль бдоулѫ misc. 102. [Cit]
526

бебръ ‹m.›

κάστωρ fiber арбанасинь бебьрь есть misc. 84. recte бьбръ cf. бьбровина [Cit]
527

бедра ‹f.›

μηρός femur bon. krmč.-mih. men.-mih. cf. бедро [Cit]
528

бедро ‹n.›

μηρός femur men.-mih. cf. бедра. [Cit]
529

бедрьнъ ‹adj.›

μηροῦ femoris -на малакиꙗ. [Cit]
530

бежделѣза

sborn.: безъ желѣза. [Cit]
531

беждиловати -лоуѭ -лоуѥши ‹vb.›

debilitare margar. cf. везж-. [Cit]
532

бежительнъ ‹adj.›

incolis carens киновио безьжительно prol. [Cit]
533

бежнѥго: безъ нѥго; бежнего

assem. op. 2. 2. 307. 432. бежнѥго svjat. [Cit]
534

безавистьнъ ‹adj.›

ἄφϑονος invidia carens krmč. [Cit]
535

безадьштина ‹f.›

facultates hominis sine herede mortui -дщина vost. -штина sbor.-kir. 57. thema безадьскъ [Cit]
536

безазорьнъ ‹adj.›

ἄμεμπτος, ἀδιάβλητος, ἀνεπίληπτος inculpatus op. 2. 2. 300. [Cit]
537

безаконити -нѭ -ниши ‹vb.›

ἀνομεῖν iniuste agere op. 1. 19. deut. 4. 16. - pent.-mih. [Cit]
538

безакониѥ ‹n.›

ἀνομία iniquitas svjat. sup. 44. 227. 291 etc. antch. -нье sup. 370. 404. 410. παρανομία iniuria cloz. I. 365. 683. rum. безаконіъ [Cit]
539

безаконовати -ноуѭ -ноуѥши ‹vb.›

ἀνομεῖν inique agere bon. hom.-mih. cf. -коньнов-. [Cit]
540

безаконьниковъ ‹adj. poss.›

ἀνόμου iniqui men.-vuk. [Cit]